Moa lärde jag känna genom hennes underbara store bror Emil, som gick bort för några år sedan.. Vi umgick inte vi viste i stort sett bara vilka vi va! Jag tror faktiskt jag lärde känna henne genom Clara, Jag hjälpte Clara en hel del, Efter mkt om o men o trött på ridskola ridning var det dax för henne att skaffa egen ponny, (clara alltså) Moa vart ensam i stallet (Harmångers ridklubb) Och slutade då, fick då erbjudande att börja rida min ponny Isabella nån dag i veckan!
Moa kom till mig/hästarna som väldigt orutinerad, kunde i stort sett ingenting, kunde ridalätt, galoppera i fullfart!
Hon var liiiiv rädd för att hoppa, då det bara hade hänt massa knas tidigare. Hon va otroligt spänd och kunde inte slappna av en sekund! Efter många träningar, med lite till lit till mina otroliga ponnysar så rider hon idag kanon, en bit kvar, men kommit en sån otroligt bra bit på vägen! Rider båda ponnysarna kanoners, som ni vet är inte nån av mina hästar särskillt lätt, men sitter trots allt o rider dem i öppna,sluta,galoppombyten,skönkelvikningar, ställer. Vilket är ändå helt otroligt med tanke på hur liten hon själv är, så hon har inte särskillt mkt ben att "komma om" med.
Sitter och hoppar enstaka hinder på 1meter banor på 80, hon som va så liiiiiv rädd för oxrar!
Mål med 2011 är att få ut henne på tävlingsbanorna, hennes sits & balans blir bara bättre o bättre för varje dag som går! Bara på några månader har hon gjort sånna extrema framsteg, guuud så som hon kämpar!!!

ÄR SÅ OTROLIGT GLAD ATT JAG HAR MIN MOIS!<3
JAG & HÄSTARNA ÄLKSAR HENNE LIIIKA MKT!